Varg upptäckt av AI-artigenkänning

Användningsområden

Sex områden — en grund
av strukturerade observationer.

Plature används inom biodiversitetsövervakning, viltförvaltning, naturrestaurering och övervakning av invasiva arter — av kommuner, myndigheter, forskningsprojekt och infrastrukturprojekt över hela Danmark.

01

Biologisk mångfald

Artförekomst och trender över tid — fortlöpande dokumentation av naturtillståndet över regioner och livsmiljöer.

Exempel: 5-årig baseline för häckande fåglar och däggdjur i ett habitatområde.

Biologisk mångfaldNaturtillståndTidsserier
02

Konflikt och risk

Övervakning av varg nära tätorter, invasiva arter samt vilt- och grödesskador, så att insatser kan riktas där och när de behövs.

Exempel: tidig varning när varg rör sig inom definierade zoner.

VargövervakningInvasiva arterViltskador
03

Restaurering och rewilding

Baseline och före/efter-dokumentation av artaktivitet i projektområden, så att naturrestaurering kan mätas, inte bara beskrivas.

Exempel: dokumentation av artutveckling 3 år efter återmeandring av ett vattendrag.

NaturrestaureringRewildingEffektmätning
04

Infrastruktur

Faunapassager, vägar, vind- och solprojekt: kontinuerlig naturdokumentation genom hela projektets livslängd.

Exempel: övervakning av faunapassage före, under och efter motorvägsutbyggnad.

FaunapassagerInfrastrukturVind- och solparker
05

Invasiva arter

Tidig indikation på oönskade arter, deras utbredning och hastighet — automatiskt och fortlöpande i stället för via stickprov.

Exempel: detektion av mårdhund i nya distrikt innan beståndet etablerar sig.

MårdhundTvättbjörnTidig detektion
06

Områdesbaserad insikt

Aggregering per kommun, projektområde eller rutnät — redo för analys, jämförelse och rapportering över förvaltningsenheter.

Exempel: kommunala biodiversitetsrapporter med standardiserade tidsserier.

Kommunal förvaltningRutnätsanalysRapportering

Forskningscase

Grävlingens beteende — ostörd ö vs. mänskligt påverkat fastland

Studien jämför grävlingens (Meles meles) beteende mellan den ostörda ön Vorsø och det starkt mänskligt påverkade fastlandet i Jylland — baserat på ~2 000 videor från viltkameror och automatisk klassificering.

Handledare
Sussie Pagh

Camilla Beregaard Andersen & Nikolai Schlichting Nielsen — Kandidatprojekt, juni 2025

Mål

Undersöka beteendemässig respons och anpassning hos grävling i mänskligt störda miljöer.

Studieområde

Två kontrasterande habitat i Danmark: den ostörda ön Vorsø och ett mänskligt påverkat område i Jylland.

Metod

Distribuerade viltkameror och automatiserad klassificering av fem beteenden (Födosök, Pälsvård, Förflyttning, Social, Vaksamhet) på ~2 000 videor med LabGym v2.5.

Resultat

Signifikanta skillnader i tidsbudgetar mellan ö och fastland (Mann–Whitney U). Ö-individer visade mer kontinuerlig aktivitet och större variation i förflyttning; fastlandsindivider mer varierande socialt beteende och förhöjd vaksamhet.

Slutsats

Grävlingens beteendeplasticitet är kontextberoende. Som ekosystemingenjör bör bevarande av beteendediversitet ingå i förvaltningsstrategier.

BeteendestudieGrävlingAI-klassificeringForskning
DelaLadda ner bild

Fler case

Viltkameror i praktiken — från forskning till infrastruktur

Se hur Platures viltkameror och AI-baserad artigenkänning används i verkliga projekt: faunapassager, biodiversitetsövervakning och vetenskaplig forskning.

Kronhjort korsar en faunabro över Holstebro-motorvägen

Kameraövervakning av faunapassager

Motorvägar och motortrafikleder fragmenterar landskapet och delar bestånden av vilda däggdjur i allt mindre enheter — ett av de största hoten mot biologisk mångfald i Danmark. Danska Vägdirektoratet bygger gröna korridorer tvärs över det nationella vägnätet: faunabroar, landskapsbroar och underfarter som låter kronhjort, dovhjort, rådjur, räv och mårddjur korsa motorvägen säkert.

Viltkameror dokumenterar vilka arter som faktiskt använder vilka passagetyper, och hur ofta. Tillsammans med AI-baserad kartläggning av viltolyckor ger det underlag för ett defragmenteringsprogram, där framtida faunapassager placeras och dimensioneras där de gör störst skillnad för både djuren och trafiksäkerheten.

FaunapassagerRiksvägarViltkamerorTrafiksäkerhet
DelaLadda ner bild

Nästa steg

Har du ett område som ska övervakas?