Biologisk mångfald
Artförekomst och trender över tid — fortlöpande dokumentation av naturtillståndet över regioner och livsmiljöer.
Exempel: 5-årig baseline för häckande fåglar och däggdjur i ett habitatområde.

Användningsområden
Plature används inom biodiversitetsövervakning, viltförvaltning, naturrestaurering och övervakning av invasiva arter — av kommuner, myndigheter, forskningsprojekt och infrastrukturprojekt över hela Danmark.
Artförekomst och trender över tid — fortlöpande dokumentation av naturtillståndet över regioner och livsmiljöer.
Exempel: 5-årig baseline för häckande fåglar och däggdjur i ett habitatområde.
Övervakning av varg nära tätorter, invasiva arter samt vilt- och grödesskador, så att insatser kan riktas där och när de behövs.
Exempel: tidig varning när varg rör sig inom definierade zoner.
Baseline och före/efter-dokumentation av artaktivitet i projektområden, så att naturrestaurering kan mätas, inte bara beskrivas.
Exempel: dokumentation av artutveckling 3 år efter återmeandring av ett vattendrag.
Faunapassager, vägar, vind- och solprojekt: kontinuerlig naturdokumentation genom hela projektets livslängd.
Exempel: övervakning av faunapassage före, under och efter motorvägsutbyggnad.
Tidig indikation på oönskade arter, deras utbredning och hastighet — automatiskt och fortlöpande i stället för via stickprov.
Exempel: detektion av mårdhund i nya distrikt innan beståndet etablerar sig.
Aggregering per kommun, projektområde eller rutnät — redo för analys, jämförelse och rapportering över förvaltningsenheter.
Exempel: kommunala biodiversitetsrapporter med standardiserade tidsserier.
Forskningscase
Studien jämför grävlingens (Meles meles) beteende mellan den ostörda ön Vorsø och det starkt mänskligt påverkade fastlandet i Jylland — baserat på ~2 000 videor från viltkameror och automatisk klassificering.
Camilla Beregaard Andersen & Nikolai Schlichting Nielsen — Kandidatprojekt, juni 2025
Undersöka beteendemässig respons och anpassning hos grävling i mänskligt störda miljöer.
Två kontrasterande habitat i Danmark: den ostörda ön Vorsø och ett mänskligt påverkat område i Jylland.
Distribuerade viltkameror och automatiserad klassificering av fem beteenden (Födosök, Pälsvård, Förflyttning, Social, Vaksamhet) på ~2 000 videor med LabGym v2.5.
Signifikanta skillnader i tidsbudgetar mellan ö och fastland (Mann–Whitney U). Ö-individer visade mer kontinuerlig aktivitet och större variation i förflyttning; fastlandsindivider mer varierande socialt beteende och förhöjd vaksamhet.
Grävlingens beteendeplasticitet är kontextberoende. Som ekosystemingenjör bör bevarande av beteendediversitet ingå i förvaltningsstrategier.
Fler case
Se hur Platures viltkameror och AI-baserad artigenkänning används i verkliga projekt: faunapassager, biodiversitetsövervakning och vetenskaplig forskning.

Motorvägar och motortrafikleder fragmenterar landskapet och delar bestånden av vilda däggdjur i allt mindre enheter — ett av de största hoten mot biologisk mångfald i Danmark. Danska Vägdirektoratet bygger gröna korridorer tvärs över det nationella vägnätet: faunabroar, landskapsbroar och underfarter som låter kronhjort, dovhjort, rådjur, räv och mårddjur korsa motorvägen säkert.
Viltkameror dokumenterar vilka arter som faktiskt använder vilka passagetyper, och hur ofta. Tillsammans med AI-baserad kartläggning av viltolyckor ger det underlag för ett defragmenteringsprogram, där framtida faunapassager placeras och dimensioneras där de gör störst skillnad för både djuren och trafiksäkerheten.